Varför ska våra barn inte längre lära sig nationalsången? Varför ska de inte få lära sig namnet på de historiska epokerna? Varför ska kristendomens historiska betydelse för vårt lands utveckling tonas ned? Varför ska barnen inte kunna elementär namngeografi? Varför ska samernas och de nationella minoriteternas historia strykas från...
Ett samhälle utan utbredd historiekunskap är som en individ utan minne, ett enfaldigt samhälle där ingen kan lära något av tidigare erfarenhet, ingen kan förstå varför det egna samhället och andra samhällen ser ut som de gör, ingen förstår andras kulturella bakgrund, ingen begriper sig heller på andra länders och kulturers erfarenheter, traditioner...
Det har alltid funnits och kommer alltid att finnas olika synsätt på samhällsföreteelser. Skolan kan betraktas både utifrån olika människosyn, kunskapssyn och olika syn på hur undervisning bedrivs mest ändamålsenligt. Till detta kommer att skolan kan betraktas utifrån olika politiskt ideologiska utgångspunkter samt utifrån ekonomiskt pragmatiska...
Bakgrund till dagens situation utgörs av den omfattande samhällsförändring som ägt rum de senaste sextio åren, inklusive tre olika reformperioder av skolan. Först kom 1960-talets reformer med införande av grundskola och gymnasieskola som viktigaste inslag, därpå 1990-talets omläggning av skolan till en mål- och resultatstyrd organisation där...
Vissa kommuner i sydvästra Skåne har sedan kommunaliseringen av lärare genomfördes för drygt 20 år sedan gjort sig kända för sin oförmåga att se skola och undervisning som en intellektuell verksamhet, t.ex. Kävlinge och Malmö. Frågan är emellertid om inte ett oslagbart rekord har satts i Staffanstorp. Dess politiska nämnd för skolan, Barn- och...
Sällan har ett projekt tillkommit under mer omfattande förberedelser än grundskolan och, bland sina tillskyndare, med större förhoppningar. Ändå finns det ingen grund för att påstå att grundskolan någonsin blev en succé. Mycket talar dessvärre för precis motsatsen. Resultatmässigt har grundskolan varit ifrågasatt sedan sin tillkomst, eftersom den...
Den finländska och svenska skolan har stora likheter i sin yttre skepnad. Ser man närmare på dem finner man emellertid att skillnaderna är betydande. Samtidigt som Finland internationellt sett har vunnit uppmärksamhet för god skolkvalitet har Sverige haft en vikande utveckling. Debatten i Sverige om skolan har under senare år varit intensiv och...
Programmakarna hänvisar till rapporten TIMSS 2003 . I en tabell redovisas resultatet av hur rektorer uppskattat hur vanligt det är att elever i årskurs åtta på deras skola kommer för sent, skolkar eller är frånvarande och hur stort problem det är. Programmakarna skriver: "Sverige hamnar då långt ner, om än inte längst ner." Detta glädjande budskap...
Inför den senaste valrörelsen (2006) blev skolpolitiken för första gången på 50 år ett viktigt debattområde. Dessförinnan fanns en påtaglig samsyn mellan de politiska partierna, vilket är en av orsakerna till att samma tankesätt kom att dominera så länge. Detta trots att insikten hos allmänheten blev allt större om att den moderna skolan inte höll...
I utvärderingar och debattinlägg har vi kunnat ta del av budskapet att lärarutbildningen har betydande brister. Det allvarligaste med kritiken är inte det specifika, vad som gäller för en viss högskola, utan det generella som gäller utbildningen i stort. Trots att de verksamma inom lärarutbildningen normalt gör ett hängivet och engagerat arbete...