Superflum i Staffanstorp

Vissa kommuner i sydvästra Skåne har sedan kommunaliseringen av lärare genomfördes för drygt 20 år sedan gjort sig kända för sin oförmåga att se skola och undervisning som en intellektuell verksamhet, t.ex. Kävlinge och Malmö. Frågan är emellertid om inte ett oslagbart rekord har satts i Staffanstorp. Dess politiska nämnd för skolan, Barn- och utbildningsnämnden, antog vid sitt senaste sammanträde ett inriktningsdokument för kommunens skolor med rubriken "Framtidens skola och framtidens miljöer för lärande". I detta skisserar man framtidens skola men på basis av hur man kan bli av med tomma lokaler i kommunen. Skolan ska bindas till att betala för tomma lokaler som kan finnas i kommunen, inte ha egna anpassade lokaler. "Pedagogiken" ska därför anpassas till icke skollokaler.

I dokumentet skriver Barn- och utbildningsnämnden att "framtidens lokaler ska tvinga fram ny pedagogisk verksamhet". Man försöker motivera att skollokalerna fortsättningsvis absolut inte får vara anpassade för skolverksamhet. Det hävdas att "på samma sätt som en bilfabrik eller ett sjukhus är byggt för att hantera flöden måste en framtida skola vara byggd för att i första hand hantera rörlighet och resande." Således ska framtidens skollokal präglas av mobilitet. Nämnden skriver att varje verktyg, hjälpmedel eller symbol som antyder att en viss aktivitet är knuten till en viss plats ska bort. "Laborationssalen, boksamlingen, gympasalen och rektorsexpeditionen finns inte kvar. Inte för att det är det bästa sättet att lära ut kemi, träna biceps eller leda verksamheten utan därför att det är det bästa sättet att illustrera och simulera framtiden."

Den framtida skola som Barn- och utbildningsnämnden skisserar har inte klasser, lektioner, stadier, elever eller lärare. "Den har i stället en oerhört komplex miljö där människor pusslar med sig själv, sina avsikter och sina resurser för att komma ut ur dagen rikare än de kom in." Den mest beryktade flumpedagogiken passeras således med god marginal av Staffanstorpsfilosoferna, vilkas engagemang kretsar kring lokalutnyttjandet. Skollokalerna ska vara mycket mer kostnadseffektiva än tidigare, hävdas det. Därför ska de utgöra "sista alternativet när det gäller miljöer för lärande, inte det första". För att åstadkomma denna effektivisering vill nämnden ta fram en "sammanhållen och retoriskt välgjord bild av hur och på vilket sätt man kan förändra synen på skolbyggnader". Annars blir resultatet att framtida skolbyggnader kommer att vara "mycket olyckligt konserverande av nuvarande både pedagogik och, tyvärr, kostnadsmassa."

En ledig lokal redo för framtidens skola i Staffanstorp?

Texten utgör ett ärkepekoral och får läsaren att le men man sätter skrattet i halsen när man tänker på att all gallimatias faktiskt är allvarligt menad. Den skola som den ansvariga nämnden i Staffanstorp skisserar bryter mot allt som står i den nya skollagen och de nya läroplanerna. De som tagit beslutet (M, C och FP) fronderar dessutom mot sina respektive partiers skolpolitik på riksplanet. Inriktningsplanen aktualiserar frågan om vem som bör vara huvudman för våra skolor. Ska vilka dilettanter som helst få detaljstyra våra barns skolgång och lärarnas arbetsvillkor eller ska vi säkerställa en viss grundläggande kompetens hos dem som har ansvar för våra barns utbildning? Svaret borde vara givet.

Hans Albin Larsson

Professor i historia och utbildningsvetenskap, ordförande i Historielärarnas Förening