Därför fira 6 juni!

Varför fira 6 juni? När vi samlas för att fira vår nationaldag är det inte helt och hållet av samma skäl som man firar nationaldagar i andra nationer. I de flesta länder högtidlighåller man på nationaldagen att det egna landet blivit självständigt från en kolonialmakt, en ockupant eller brutit sig ur en statsbildning som man inte önskat att tillhöra. Så är det inte med Sverige. En annan anledning till att fira nationaldagen är för att en revolution börjat just denna dag. Så är det inte heller med Sverige. Vad firar vi då? Den 6 juni kan, som de flesta vet, knytas till Gustav Vasas val till kung, till drottning Kristinas tronavsägelse och till 1809 års regeringsform men ingen av dessa händelser väcker någon större upphetsning bland svenskar. Vad vi firar är helt enkelt Sverige, vårt land, vårt folk, vår kultur och vår rätt att vara självständiga, fria att själva få forma vår framtid.

Vår kultur och särart

Någon kanske undrar, har vi någon kultur? Har inte allt importerats utifrån? Är det välbetänkt att hissa flaggan? Det kanske finns de som känner sig utanför? Svaret är att det finns självklart en stark svensk kultur inom ramen för den nordiska kultur vi tillhör, som i sin tur är en del av en europeisk och, om man så vill, en global mänsklig kultur. Det som format oss är mer än något annat vår geografiska position. Vårt läge på globen, som ett land i Europas topp, innebär att alla som har bott här har upptäckt de tydliga skillnaderna mellan årstiderna, särskilt mellan midvinter och midsommar. Vi firar verkligen den mörkaste delen av året med ljusceremonier och vi firar den ljusaste delen av året, midsommaren, med att glädja oss åt de blommor och det liv, som den ljusa sommarnatten föder. Det har inte varit möjligt för våra förfäder att överleva utan att vara väl organiserade för olika årstiders förutsättningar. Traditionen att under den gröna tiden samla i ladorna, att använda vintern för hantverk och att aldrig låta den livsviktiga elden slockna i spisen har varit en förutsättning för överlevnad men har i ett längre perspektiv givit oss traditionen att vara välorganiserade, ibland mycket fattiga men alltid välorganiserade. Vår kulturs bakgrund är inte enkel att fastställa. Vi har hela tiden fått nya impulser från väster, söder och öster, tillskott som smält samman med de traditioner som tidigare funnits här. Denna blandning är unik, för den finns endast här. Vår kultur är inte bättre eller sämre än någon annans men den är vår och den finns här.

Vem är svensk?

Frågan kan ställas: finns det då någon svensk kultur och finns det några svenskar? Ja, det finns det! Vem som är svensk beror helt och hållet på vem som känner sig som svensk. Vi har alla våra individuella bakgrunder men det hindrar inte att vi också har gemensamma värderingar, traditioner och, inte minst, ett gemensamt språk. Paradoxen är att den som bott i Skåne i 35 år, som jag gjort, ändå aldrig blir skåning. Jag är nämligen västgöte. Ändå är jag skåning på det sättet att jag lärt mig förstå det vackra tungomålet och att uppskatta det vackra landskapet. På samma sätt förhåller det sig med många av våra medborgare, som har ett ursprung ännu mer avlägset än Västergötland. Det som binder oss samman är möjligheten och viljan till kommunikation, till att vilja förstå andras förutsättningar och till generositeten att bjuda på det man själv skattar högst, den egna identiteten. Den som känner sig som svensk är svensk och vi har alla möjligheten att påverka vår situation och vårt samhälle i detta avseende.

Därför fira 6 juni!

Den svenska flaggan, är en symbol för gemenskap kring vår kultur, vår frihet och därmed för vår demokrati. 

När vi firar 6 juni gör vi det för att vi är glada över vårt land, inte för att vi tror att det är bättre än något annat. Vi känner Sveriges brister men vi känner också dess förtjänster och storartade möjligheter. När vi blickar mot skyn och ser flaggan veckla ut sig finns det anledning att känna stolthet och glädje. Vi bor i ett land som är fritt, demokratiskt och dessutom väldigt vackert. Låt oss gemensamt bidra till att göra 6 juni till en markering av vår långa tradition av självständighet, frihet, jämlikhet och med folkligt inflytande över besluten. Denna tradition är så bra att den kan tåla impulser från andra håll och också öppna sitt hjärta för alla i vårt samhälle. Därför ska vi fira 6 juni, nu och i framtiden.

Hans Albin Larsson

Tal vid nationaldagsfirandet i Bjärnums museipark 6 juni 2006