"Som mitt största nederlag betraktar jag skolreformens bittra öde." Orden är formulerade av en av den svenska skolans mest kända arkitekter, Stellan Arvidson (1902-1997). Det bittra yttrandet fälldes1995, mer än 30 år efter grundskolans införande då det var uppenbart att den reform som Arvidson och andra knöt så stora förhoppningar till hade blivit...
Vad hände egentligen när Finland blev självständigt? De stora dragen kring självständighetsförklaringen 1917 och inbördeskriget våren 1918 är välkända för de flesta svenska historiker och historielärare men kanske inte de lokala konsekvenserna. Den finlandssvenske historikern Sture Lindholm skildrar i sin bok Dramatik i småstad: 18 månader i Ekenäs...
Det är knappast troligt att någon nation eller stat som inte tar vara på sina begåvningar går en ljus framtid till mötes. Den nation som förslösar sina begåvningar underminerar sin egen möjlighet att bygga ett samhälle som optimerar medborgarnas förutsättningar att leva ett rikt och meningsfullt liv. Behöver vi bry oss när vi, åtminstone i delar av...
200 år sedan tronföljarvalet i Örebro - en händelse värd att minnas! Nu är det åter dags för ett nordiskt jubileum och ytterligare en högtidlighet med anknytning till dynastin Bernadotte. Det har gått jämnt 200 år sedan Örebro riksdag 1810 då den franske militären Bernadotte utsågs till svensk kronprins. Den följande dynastiska historien är...
Vad angår oss 1809? Varför gör svenska statsministrar alltid sin första utlandsresa till Finland? Svaret på frågorna är detsamma: Sverige och Finland är genom sitt historiska arv närmare sammanflätade än några andra länder. Fredrikshamnsfreden 1809, Sveriges genom tiderna mest hårdsmälta fred, innebar att Ryssland tog en tredjedel av Sverige med en...
De flesta historiker och historielärare kan placera in Louis de Geer och Johan August Gripenstedt som viktiga politiska ledare vid mitten av 1800-talet. Få känner dock till Nils Larsson i Tullus, för han var bonde och forskningen om bondeledare har hittills inte varit särskilt omfattande. Östersundsjournalisten Håkan Larsson har utgivit en biografi...
Varför fira 6 juni? När vi samlas för att fira vår nationaldag är det inte helt och hållet av samma skäl som man firar nationaldagar i andra nationer. I de flesta länder högtidlighåller man på nationaldagen att det egna landet blivit självständigt från en kolonialmakt, en ockupant eller brutit sig ur en statsbildning som man inte önskat att...
"Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden" sjunger vi då och då. Men, varför inte leva och dö i Sverige, vårt kära fosterland, varför i hela Norden? Är det i så fall inte lika bra att leva och dö i hela Europa eller till och med i hela världen? Nej, nationalsången markerar att som svensk skall man leva...
Vartåt lutar det? Ny text kommer snart här.
Också här kommer snart en ny text.